Norden hon stod, vacker och stolt en gang i en annan tid Heligt blod flot igenom hennes hud och slackte hennes torst Norden hon ligger, forkastad och fornekad i var kristna nutid En ny tid stundade och forslavad hon blev Strypt av den svage med sitt kors Ur askan av vart hednaland, vi reser oss och igen: Hans tro mot svardets makt Ur askan ett rike Tig och lyd du kristne fan Ned pa kna och be Oden lange i vrede statt Men nu skall ornar fa mat Den kristnes tro ar nu ett minne blott Och ornar sin foda fatt Lammet har svultit och finns ej mer En framtid i det forgangna vi nu ser I segertag vi vandrar med Oden forst Hon har aterfatt sin torst